Inledning      
Fysiken      
Forskningen     
H1 i Lund     
   
partikel-skurar
jetfysik
azimutala.asymmetrier 
protonens gluoninnehåll
diffraktiv  spridning
detektorutveckling
personal
                     

 
 H1 i Lund - jetfysik
 
2+1 jet händelse sett i strålriktningen Sannolikheten för att producera (2+1) jethändelser, dvs att en kvark avstrålar en gluon eller att en gluon spricker upp i ett kvark-antikvarkpar, ges av den starka kraftens kopplingskonstant, -s. QCD-C och BGF processerna säges därför vara av första ordningen i den starka kopplingskonstanten. Eftersom (1+1) jethändelser är av rent elektromagnetiskt ursprung så är de följaktligen av nollte ordningen i s. Mätningen av (2+1) jethändelser är av grundläggande betydelse för:  
  • bestämningen av s
  • bestämningen av partoninnehållet i pomeronen
  • bestämningen av protonens gluondensitet
  • test av QCD genom azimutala jetvinkel fördelning
Resultat från H1-experimentet har nyligen visat att den relativa förekomsten av (2+1) jethändelser i vissa kinematiska områden inte kan beskrivas av de traditionella modellerna för djupt inelastisk spridning. Två möjliga förklaringar till avvikelseran har studerats. Den ena utgå r ifrån att en ny typ av partondynamik, som påverkar hur gluonavstrålningen sker, spelar en stor roll under vissa förutsättningar. Den andra möjligheten är att utbytesfotonen inte växelverkar som en puktformig partikel utan genom sitt partoninnehåll, dvs att fotonen spricker upp i ett kvark-antikvarpar och att endera kvarken eller antikvarken deltar i växelverkan. Vidare studier med större datamängder är nödvändiga för att skapa klarhet i detta problem.
nästa sida "azimutala asymmetrier"