Försöken att skapa Kvark Gluon Plasma i laboratoriet har pågått på det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN och vid BNL sedan mitten på 80-talet. Metoden är att accelerera atomkärnor till mycket hög energi. När kärnorna kolliderar bildas under kort tid ett system, av samma storlek som en atomkärna, men med en täthet mångdubbelt den i de ursprungliga kärnorna. De första årens försök (SPS vid CERN) har lärt oss att komprimera och upphetta kärnmateria till tätheter och temperaturer, nödvändiga för en fasövergång till QGP.

En deuteron-guld kollision, här sedd från sidan, såsom den rekonstruerats med STAR-detektorn.

I och med att RHIC acceleratorn togs i bruk år 2000, fick man en faktor 10 högre tillgänglig energi och den teoretiskt förutsagda kritiska tätheten överskrids med råge. Resultaten från den första fullständiga experimentperioden vid RHIC har nu blivit klara och en ny viktig pusselbit i det gäckande Kvark Gluon Plasma pusslet har hittats i form av ett nytt fenomen som experter kallar 'Jet Quenching'.

Troligen rör det sig om en riktigt avgörande pusselbit som gör att man verkligen kan börja studera en del av motivet, Kvark Gluon Plasmat. Andra pusselbitar finns från experimenten vid CERN (annoncerade för ett par år sedan) men om vi skall fortsätta pusselanalogin var det "blå himmelsbitar" som eventuellt kunde höra till andra pussel. Med de nya rönen börjar man kunna skönja QGP-motivet.