Besparingar hotar forskningssamarbetet

Regeringen, med utbildningsminister Tham i spetsen, har i forskningspolitiska propositionen 1996/97:5, föreslagit att från 1998 minska Sveriges deltagande i internationellt forskningssamarbete (inklusive de nationella forskningsanläggningarna) med 40 procent vilket leder till att Sverige som enda land i Europa allvarligt överväger att gå ur några av dessa organistioner. Detta samtidigt som många betydligt mindre lyckligt lottade nationer står i kö för att få bli medlemmar. De organisationer som berörs är bl a Europeiska högenergifysiklaboratoriet CERN i Schweiz/Frankrike, Europeiska sydobservatoriet ESO i Chile, Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL i Tyskland, Europeiska synkrotronljus anläggningen ESRF i Frankrike, forskningsprogrammet i Europeiska rymdorganisationen ESA och Europeiska fusionsforskningslaboratoriet JET i Storbritannien. Vidare berörs de fyra nationella forskningsanläggningarna MAX-laboratoriet i Lund, Manne Siegbahn laboratoriet i Stockholm, Onsalaobservatoriet i Göteborg och The Svedberg laboratoriet i Uppsala.

Långsiktigt engagemang

Vi finner denna nedprioritering av internationellt forskningssamarbete oroande. Sverige har en lång tradition som medlem i dessa organisationer. Vi var med och bildade flertalet av dem. Vi har även ett aktivt långsiktigt engagemang och ansvar i de projekt som drivs av organisationerna. Ett utträde skulle drastiskt minska Sveriges trovärdighet som internationell samarbetspartner. Regeringens förslag måste återkallas. Genomförs det, kommer det att medföra mycket skadliga konsekvenser inte bara för svensk forskning, utan även för utbildningen av svenska civilingenjörer och svenskt näringsliv. En stor del av medlemsavgifterna till de olika internationella forskningsorganisationerna kommer således tillbaka till svenskt näringsliv i form av industriorder av oftast mycket avancerad utrustning. Detta regleras av medlemsavtalen.

Grundforskningens betydelse

Många av de saker som vi ser som självklarheter i vår vardag härstammar från upptäckter inom grundforskningen det senaste seklet: elektricitet, transistorn, TVn, datorn, teflon, atomklockorna i GPS navigatorer, radarn, lasern, supraledning, magnetkameror, röntgenapparater, mikrovågorna i mikrovågsugnar och mobiltelefoner, penicillin, magsårsmediciner etc. Listan kan göras mycket lång. Den senaste i raden är allas vår World Wide Web vilken utvecklats på CERN. Huvuddelen av dessa upptäckter och innovationer hade inte varit möjliga utan ett internationellt samarbete. Sverige är ett litet land vilket naturligt leder till forskargrupper som är för små för att snabbt avancera komplexa och stora projekt. Europeiskt och internationellt samarbete blir därför allt viktigare inom all forskning. Det gäller framförallt för att höja kvalit\'en på den nationella forskningen,utbilda forskare och lärare och därigenom vitalisera våra universitet och högskolor. och den allt De internationella forskningsorganisationerna är långt ifrån en sluten lekstuga för en begränsad elit. Ett stort antal studenter, lärare på alla nivåer, tekniker, ingenjörer och forskare arbetar och studerar under kortare eller längre tid i denna unika internationella miljö. Vi knyter där ovärderliga kontakter för vår framtida näring. Större delen av dessa studenter och doktorander kommer inom en snar framtid att arbeta i och leda svensk industri.

Effektivt

Vår erfarenhet är att forskning i internationellt samarbete är mycket effektiv. De internationella forskningsorganisationerna är mycket dynamiska tack vare det höga tempo varmed forskningen bedrivs och den stora rotation av forskare som finns. Problemlösningen blir effektivare när människor från många olika nationer och kulturer tillsammans arbetar intensivt mot ett gemensamt mål. Dessutom: Främlingsfientlighet, nationalism och förutfattade meningar bekämpas effektivt av arbete i en internationell miljö där vi dagligen är i kontakt med människor från all världens hörn. Vi som arbetar vid de internationella forskningsorganisationerna utvecklar huvuddelen av vår utrustning själva. Skälet är att utrustningen som krävs ligger många år före vad som finns att tillgå. Tillverkningen sker sedan vid industrier runt om i Europa vilket tillför industrin avancerade kunskaper. Alla resultat och erfarenheter är tillgängliga för dem som önskar använda eller utveckla instrumenten till kommersiella produkter. Denna öppenhet med information är grunden för all grundforskning. Tom Francke och Jesper Söderqvist